Jag har inte bloggat på länge. Jag bloggar bara när jag vill och känner behov av det. Just nu vet jag inte varför jag bloggar. Jag känner mig ängslig och orolig. Stumpan är sjuk igen! Det känns så ofta. Hon slutade ju med penicillin i torsdags. Normalt eller inte? Kan va.....men är det?

Storkillen är inne i nån period som gör mig tokig. Han bråkar, säger fula saker, leker våldslekar och slåss emellanåt. Allmänt stissig och överallt. Och det blir så mycket bråk och skäll och fyyyy va det är tråkigt. Jag försöker vara positiv och pedagogisk så långt jag kan. Försöker visa honom att vi älskar honom, men det är tufft. Det är trist när man VILL gå till jobbet.

Andra funderingar finns också. Om min vikt. Jag behöver gå ner några kg för att vara helt bekväm i mig själv. Men viktigare, jag behöver ändra min livsstil. Äta bättre, röra mig mera. Jag är SOCKERBEROENDE/SOCKERKÄNSLIG och det är där mitt problem ligger. Och lat :-p. Men en 30 min promenad 3 gr/V ska jag försöka få till. Och bara godsaker på lördagar. Det borde göra lite på vågen. Sen ska jag ta mig iväg för att ta glutenproverna snart också. Få veta en gång för alla. Ska försöka ta det i veckan.

Jag njuter av sommaren, barnen, jobbet. Allt är bra. Men något är fel. Har kvällsångest varje kväll nu. Asjobbigt och jag vet inte varför. ...

Jag verkar inte tåla alkohol längre. Jag får ont i magen som faaaan, kräks och mår jättedåligt. Det har kommit senaste tiden. Senaste året. Så nu lägger jag ner alkohol helt. Det är inte värt smärtan. Lite synd för det är väldigt gott med vin men det...

Fy fan va jag hatar åkshelvetet! Hatar! Får panik, ångest, ont i magen, svårt att andas. Jag hatar det!!! Samtidigt försöker jag vara modig och utmana mina rädslor. Men det känns så jävla svårt. Speciellt på jobbet. ...

Det finns allt av allt i mitt liv nu. En del av mig mår bra och är glad. En annan del är totalt sönderstressad av olika anledningar. Och den tredje mår sådär och vill bara dra täcket över huvudet. Oh well ...

Fan va jag hatar ångest och just nu några dagar har den varit skitjobbig. Det är nog för att det är stressigt nu. Barnen är båda inne i ett trotsskov. Det trotsas, skriks, bråkas och slåss varenda dag (emellanåt leker de fint såklart). Jag hinner/ork...