Direktlänk till inlägg 16 maj 2014
Fredagkväll och min man stampade just ner asförbannad i källaren. Oh great. Tydligen fick man inte diskutera hans träning/kosthållning och vad det innebär för mig. Jag stöttar att tränar och lever hälsosamt men på senaste tiden tycker jag att det blivit lite mycket. Han väger all sin mat, lagar andra måltider än oss andra och tyvärr på bekostnad av min och barnens tid. Inte helt ok.
Försökte förklara att jag stöttar träningen och ett hälsosamt liv utan tvekan men det måste fungera för alla. Då blev han skitsur. Spottade och fräste som en trotsig treåring, fräste några halvtaskiga kommentarer och slängde igen källardörren efter sig. Nejmensåatte ! Suck.
Det är så typiskt honom. Han tål ingen kritik eller att man försöker diskutera saker utan att han går totalt i baklås och beter sig illa. Det går verkligen inte att snacka med honom om honom. Men själv kan han påpeka vad andra (mest jag) gör fel. Visst fattar jag att det är jobbigt att höra vissa saker ibland men att storma iväg och muttra hjälper ju ingen.
Ibland när han blir sådär omöjlig tycker han att det är mig det är fel på, och jag är då roten till allt ont. Jag inbillar mig inte att jag är en ängel på något sätt. Det är ingen och inte heller jag. Men jag är inte elak och jag vill uppriktigt kunna prata om saker med min man. Jag vill aldrig honom något ont. Inte vill jag heller ta ifrån honom hans träning.
Nu sitter jag och funderar på om jag ska gå ner och försöka få honom att förstå att jag vill väl eller om det bara bli värre då...... Orkar inte mer drama idag men att lägga sig osams är inte kul.
To be continued......
Jag njuter av sommaren, barnen, jobbet. Allt är bra. Men något är fel. Har kvällsångest varje kväll nu. Asjobbigt och jag vet inte varför. ...
Jag verkar inte tåla alkohol längre. Jag får ont i magen som faaaan, kräks och mår jättedåligt. Det har kommit senaste tiden. Senaste året. Så nu lägger jag ner alkohol helt. Det är inte värt smärtan. Lite synd för det är väldigt gott med vin men det...
Fy fan va jag hatar åkshelvetet! Hatar! Får panik, ångest, ont i magen, svårt att andas. Jag hatar det!!! Samtidigt försöker jag vara modig och utmana mina rädslor. Men det känns så jävla svårt. Speciellt på jobbet. ...
Det finns allt av allt i mitt liv nu. En del av mig mår bra och är glad. En annan del är totalt sönderstressad av olika anledningar. Och den tredje mår sådär och vill bara dra täcket över huvudet. Oh well ...
Fan va jag hatar ångest och just nu några dagar har den varit skitjobbig. Det är nog för att det är stressigt nu. Barnen är båda inne i ett trotsskov. Det trotsas, skriks, bråkas och slåss varenda dag (emellanåt leker de fint såklart). Jag hinner/ork...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | 17 | 18 | |||
19 |
20 |
21 | 22 |
23 | 24 |
25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|